amandatempte

Kärlek, har ni varit med om det? Jag har. Alla människor har nog varit med om det. Så om en person talar om för er att ni inte vet vad äkta kärlek är, scrue them! Titta djupt in i dig själv och lyssna aldrig på vad någon annan säger. Det har jag gjort. Jag väntade på en kille i ett år, jag har känt honom praktiskt taget i hela mitt liv. Minst fem år i alla fall. Jag har alltid känt något för honom och jag visste att jag en dag skulle våga tala ut om mina känslor inför honom. Jag trodde jag gjorde det när jag satt hemma och väntade på honom i ett helt år. Varje natt låg jag i min säng och tänkte på den dagen då vi skulle ses igen. Han skrev otroliga saker till mig som kunde få mig att börja älska igen. Ni vet, vi har aldrig rört varandra förut. När vi väl sågs den sommaren så visste jag vad jag verkligen ville. Att inget kunde ersätta mina känslor. Hans ögon som log exakt hela tiden. Hans vältränade kropp som höll om mig. Men sen blev det höst igen, och allt förändrades. Allt liksom flög med vinden. Jag blev sviken, ännu en gång. Och jag tänker fortfarande på honom, varje dag. Men jag försöker fortfarande glömma, och gå vidare med mig själv. Hjärtat klara aldrig av för mycket rivsår, det börjar tillslut förblöda. Och innan mitt börjar göra det, tänker jag först låta det läka, för jag vet att det kommer bli fler djupa sår som också kommer att läka så småningom. Men den personen som väl säger till mig att jag inte vet vad äkta kärlek är. För hon eller han ska jag tala om att det finns inget som kallas för o äkta kärlek. Kärlek är alltid kärlek, även om det finns hat eller glädje inblandat. Jag älskar honom, och det kommer jag alltid att göra. Men life goes on, och om han läser detta så vill jag att han ska försöka att förstå;